Idag åkte några i klassen till Stockholm för att filma folkmassor och en Prideflagga till vår dokumentärfilm. Folkmassor filmade vi på Drottninggatan och flaggan hittade vi utanför ett café i gamla stan.
Samhällsprogrammet - medier, information och kommunikation bloggar med temat medier och tävlar i Webbstjärnan.
Visar inlägg med etikett johanna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett johanna. Visa alla inlägg
fredag 29 november 2013
torsdag 14 november 2013
ANALYS AV NEW GIRL
Serien New girl handlar om Jess som nyligen har kommit på sin pojkvän Spencer med att vara otrogen. Hon letar därför efter en ny bostad och hittar i en annons att de tre singelkillarna Nick, Schmidt och Winston söker en inneboende. Hon bestämmer sig för att flytta in hos dem.
I anslaget av det andra avsnittet i serien får man veta att Jess behöver låna kläder av killarna för att hennes är kvar i den förra lägenheten, precis som många av hennes andra saker. Nick säger åt Jess att hon måste hämta sina saker, han undrar om hon är rädd. Jess berättar att hon inte är rädd utan att det är komplicerat eftersom sakerna inte bara är hennes, utan även Spencers.
I presentationen råkar Jess ta söder Nicks tv. Hon ber om ursäkt och säger att hon ska ersätta honom när hon har råd. Men killarna behöver en tv, de säger att de inte klarar sig utan en så de vill ha en ny så snabbt som möjligt. De frågar om hon inte har en tv hos sitt ex. Jess berättar då att hon har en tv i sin gamla lägenhet men att hon inte vill ta kontakt med sin föredetta pojkvän och be om att få tillbaka den. Man förstår i anslaget att Jess fortfarande har känslor för Spencer och att hon inte vill ta kontakt med honom för att hon inte vill riskera att de ska bli osams. Eftersom chansen för att de ska bli tillsammans igen då minskar.
Men tillslut övertygar killarna henne att hon måste ta tillbaka tvn. Så Jess åker till en park där hon har bestämt träff med Spencer. Hon försöker övertyga honom om att få tillbaka sina saker men han börjar istället prata om hur mycket han saknar henne. Det slutar med att Jess skjutsar Spencers nya flickvän till flygplatsen. Det här är fördjupningen i programmet.
När Jess senare kommer tillbaka till lägenheten berättar hon att hon inte lyckades få tillbaka tvn. Nick berättar att Spencer bara utnyttjar henne och att hon vet om det innerst inne. De övertygar Jess ännu en gång att hon måste hämta sina saker för att få ett ordentligt slut på deras relation. Hon ber de andra att följa med så att hon ska slippa behöva möta Spencer själv. Det här är upptrappningen. Vi förstår nu att hon kommer åka för att hämta sina saker och vi vill fortsätta kolla för att se vad som händer. Den här scenen är även cliffhangern. Det blir spännande och vi vill veta hur det slutar. Kommer Jess lyckas ta tillbaka sina saker och kommer de få ett ordentligt avslut på deras relation?
I konfliktupplösningen har Jess ringt på dörren och Spencer har öppnat. Först kramas de en stund men när Jess får se att Spencer inte har vattnat hennes blomma som han lovat henne att göra blir hon rasande. Hon springer in i huset för att hämta sina saker. När hon sedan kommer ut med saker i armarna kliver hennes vänner ur bilen för att hjälpa henne bära. Spencer börjar kritisera Jess beteende. Han tycker att hon beter sig barnsligt när hon bara springer in och tar sina saker. Men vännerna finns där vid Jess sida och stöttar henne hela tiden. De pratar ut och det blir ett ordentligt slut på deras relation.
I avtoningen har de kommit tillbaka till lägenheten igen. Jess är glad för att ha fått tillbaka sina saker och Nick är glad för att ha en tv igen. Alla sätter sig i soffan för att kolla på den nya tvn.
Målgruppen för serien är både killar och tjejer i åldrarna 20-40. Jag tror att många känner igen sig i serien eftersom de tar upp händelser som de flesta har upplevt. Som till exempel tar de upp att Jess inte riktigt kan släppa taget om sin föredetta pojkvän. Hon har fortfarande känslor för honom trots det han gjort mot henne. Många känner empati för Jess när de tittar på avsnittet eftersom de själva har varit eller stöttat en vän som har varit i en liknande situation.
Jag tror att företag som exempelvis Ikea eller andra heminrednings företag skulle kunna göra reklam i anslutning till programmet. I princip alla som tittar kommer någon gång flytta eller renovera hemma och då behöver de handla nya saker till hemmet. För de yngre tittarna är just Ikea en väldigt bra reklam med tanke på att de inom den närmaste framtiden kommer flytta till sin första lägenhet och då inte har så mycket pengar att lägga på dyra tillbehör till hemmet. Och de allra flesta vet att Ikea är ett varuhus som säljer varor till billigare priser.
Man behöver inte känna igen sig i serien New girl för att underhållas. Man blir glad av Jess lite annorlunda humor och Schmidts dumhet. Den har en speciell charm som är svår att inte tycka om och jag kan varmt rekommendera den.
onsdag 9 oktober 2013
Film: Bänken
Se filmen Bänken, skapad av Johanna, Amanda, Evelina och Sandra.
onsdag 25 september 2013
MEDIER I VÄRLDEN
I alla länder har inte människorna samma rättigheter att säga vad de tycker och tänker som vi i Sverige har. I vissa länder är det förbjudet att granska och kritisera makten och det kan vara väldigt farligt att vara journalist i dessa länder. Om man som journalist blir påkommen kan man riskera långa fängelsestraff eller till och med bli dödad. De här länderna har ofta diktatur och befolkningen har oftast ingen yttrandefrihet.
Jag har lyssnat på Martin Schibbye och Johan Perssons sommarprat där de tog upp en del om hur det är att vara journalist i ett land utan yttrandefrihet. Den 1 juli 2011 greps de i Etipoien misstänkta för terrorbrott. De var i själva verket där för att skriva ett reportage om hur jakten på olja drabbade befolkningen. De ville åka dit och med sina egna ögon ta reda på sanningen i landet. De skulle inte göra ett vanligt reportage där de intervjuade båda sidor, utan de ville ta reda på vem som ljög och vem som talade sanning. Men de hann inte skriva något på sitt reportage innan de blev tillfångatagna och uppradade för att skenavrättas. Men de blev inte dödade. Schibbye blev skjuten i armen och sedan blev de istället instängda i en isoleringscell. Schibbye berättar att det egentligen inte var något fängelse de satts i, utan ett rehabiliteringscenter där de skulle omskolas och lära sig allt de bra som Etiopiens regering gjorde.
De var inte de enda på “lägret”. De fick reda på att under sommaren hade flera hundra journalister och politiker gripits, alla anklagade för terrorism precis som dem. En av de andra gripna berättade för dem att han tillfångatagits eftersom han skrivit artiklar som kritiserat regeringen. Han ville bara komma fram med sanningen men blev istället fängslad.
Martin Schibbye berättar att journalister oftast brukar sitta fängslade endast några dagar i Etiopiska fängelser, sedan kastas de ut ur landet. Men efter tre månaders fångenskap dömdes de till elva års fängelse. Han tror att de bland annat dömdes till så många år för att avskräcka andra utländska och Etiopiska journalister att skriva granskande reportage om landet.
En sak som jag fastnade väldigt mycket för i podcasten var den sista meningen. “Det är inte vi fria som slåss för de fängslade journalisterna utan i grunden är det är de fängslade journalisterna som slåss för vår frihet”. Jag tycker det stämmer väldigt bra överens med verkligheten. Journalisterna riskerar sina liv för att vi ska få en så rättvis värld att leva i som möjligt.
Journalisternas arbete är att granska makten. De vill oftast samhällets bästa och ändå blir de straffade. Det anser inte jag är rättvist. Jag önskar att man kunde inför yttrandefrihet men även pressetik i dessa länder där det inte är tillåtet att granska makten. Båda sidorna måste lyftas fram och inte bara en. Jag tycker journalister är väldigt modiga som vågar granska makten i länder där de vet att det är förbjudet. De brinner för rättvisa och det tycker jag är väldigt imponerande.
Om vi fortsätter granska makthavare runt om i världen kommer vi förhoppningsvis på lång sikt kunna införa yttrandefrihet och pressetik i länderna som saknar det. För just nu är reglerna i dessa länder helt upp och ner enligt mig. De som mördar och skenavrättar människor går fria, medans de som berättar om mord och övergrepp fängslas.
Medierna i P1
Ska journalisten få välja om personen ska vara anonym eller inte?
Jag håller med Nils Funckes teorier om vad följderna kan bli. Jag vill kunna lita på att journalisten håller det som lovats om jag skulle ställa upp i en intervju. Jag vill vara säker på att jag förblir anonym om jag så önskar och inte får min identitet röjd. I tillfällen där en person har blivit utsatt för något och ställer upp på en intervju där de lämnar ut sig själv och berättar om sin händelse, anser jag att journalisterna borde ta ett ansvar. De borde inse att de tar en risk genom intervjun som kan medföra konsekvenser för den utsatte personen.
Jag kan förstå att de måste locka till sig läsare men jag tycker inte de borde tänka på publicitet i första hand när det gäller sådana typer av reportage. Jag anser att journalisterna ska visa respekt och tänka på vad som är bäst och säkrast för personen i fråga. Jag tycker inte att det är okej att de röjer någons identitet om de inte är helt säkra på att ha personens samtycke.
Källskyddet är en grundlagsfäst lag som kan ge fängelse eller böter om den bryts. Det hör till ovanligheterna att en journalist hamnar i domstol för brott mot källskyddet men den senaste tiden har det hänt vid tre tillfällen. Ett av dessa tillfällen var när Göteborgsposten ansåg att de fått tillstånd att röja sin källa.
Göteborgsposten skrev ett reportage om män som dömts för våldtäkt men ändå tillåts köra taxi. En kvinna som blivit utsatt för våldtäkt i just en taxi ställer upp på en intervju till reportaget. Hon lovades anonymitet eftersom hon tidigare känt sig hotad. När tidningen sedan trycktes publicerades en bild där man tydligt kunde se vem kvinnan var. Det väcktes ett åtal mot tidningen men i veckan kom domen som friade Göteborgsposten från åtalet eftersom åklagaren inte kunde hitta bevis på att tidningen lovat full anonymitet.
Den utsatta kvinnan ställer upp på en intervju med programledaren Martin Wicklin. Hon berättar att hon “aldrig i livet” skulle ha ställt upp på Göteborgspostens intervju om hon vetat att de skulle röja hennes identitet på det sättet som de gjorde. Hon berättar även att hon tycker att det är fel av dem att påstå i rättsalen att hon tillåtit dem att publicera bilden, när hon menar att de kommit överens om att hon skulle vara en anonym person i hela reportaget.
I tingsrätten konstaterades att Göteborgsposten har röjt sin källa men de friades från domen eftersom de försvarade sig med att ifrågasätta kvinnan, hur vida hon verkligen krävt att få vara anonym eller inte. Åklagaren kunde inte hitta bevis på att tidningen lovat full anonymitet och därför anses det som att kvinnan har gett sitt samtycke och då kan de inte dömas för att ha brutit tystnadsplikten om sin källa.
Tryckfrihetsexperten Nils funcke menar att svensk media ska vara helt säkra på att de har samtycke att röja en persons identitet innan de publicerar sitt material. Han tror att följderna av tingsrättens beslut i ärendet om Göteborgsposten kan medföra att människor i framtiden kommer bli försiktigare att förmedla och dela med sig av information som är viktig att den tas fram. Han påstår också att detta kan leda till att människor börjar misstro regelverket som finns och mediernas förmåga att leva upp till anonymitetsskyddet.
Jag håller med Nils Funckes teorier om vad följderna kan bli. Jag vill kunna lita på att journalisten håller det som lovats om jag skulle ställa upp i en intervju. Jag vill vara säker på att jag förblir anonym om jag så önskar och inte får min identitet röjd. I tillfällen där en person har blivit utsatt för något och ställer upp på en intervju där de lämnar ut sig själv och berättar om sin händelse, anser jag att journalisterna borde ta ett ansvar. De borde inse att de tar en risk genom intervjun som kan medföra konsekvenser för den utsatte personen.
Jag kan förstå att de måste locka till sig läsare men jag tycker inte de borde tänka på publicitet i första hand när det gäller sådana typer av reportage. Jag anser att journalisterna ska visa respekt och tänka på vad som är bäst och säkrast för personen i fråga. Jag tycker inte att det är okej att de röjer någons identitet om de inte är helt säkra på att ha personens samtycke.
fredag 13 september 2013
Vad jag har lärt mig under dagens lektion
Under dagens lektion kollade vi på en kortfilm om källkritik. Av filmen lärde jag mig att det är de populäraste sidorna som hamnar högst upp av sidorna när man söker på google. Jag lärde mig även vad samtidskriteriet, tendenskriteriet och beroendekriteriet är för något. Det fick jag sedan användning av när vi i slutet av lektionen skulle analysera och vara källkritiska i en text om ''hemmasittare''.
torsdag 29 augusti 2013
Reflektion av journalistik
De senaste dagarna har jag lärt mig att medierna inte får skriva vad som helst utan de måste hålla sig inom vissa regler och bestämmelser. De får bland annat inte skriva något som inte stämmer bara för att det ska bli en bättre artikel. De får heller inte publicera namnet på en misstänkt person om inte denne har blivit dömd i domstol. Medierna får inte bryta mot tryck- och yttrandefrihetsförordningen. Och med detta menas att de får skriva vad de vill så länge de inte kränker en person eller folkgrupp.
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)

